Creeking i Enan, Jämtland
Inspiration och information

Gradering av forsar

Att gradera forsar är inte helt enkelt men det finns några grundläggande definitioner som vi gör ett försök att förklara här.

Ungefär som man graderar skidbackar graderas också forsar. Från 1-6 graderas forsar traditionellt och man har på sistone utökat skalan till 7 steg. Det finns också en mer avancerad skala som Corran Addison tagit fram för att göra graderingar lite mer detaljerade. Dessvärre gjorde komplexiteten i den skalan att väldigt få använder den, även om tanken var god. Vi berättar lite mer om Addisons graderingssystem nedan.

Enkelt sett så fungerar graderingen så att klass 1 är lätt strömmande fors och klass 6 är ofarbart. Då man ändå i vissa fall har paddlat klass 6 så har man utökat så klass 7 numera ska vara helt ofarbart. Kriterierna man tittar efter är följande:

  • Manövrering (hur lätt är forsen att navigera i)
  • Svårigheter (vågor, valsar, träd, stenar och andra eventuella faror)
  • Risker om man måste simma

Man graderar efter en helhet av dessa kriterier och om någon del höjer risken så höjer den graderingen av forsen. En beskrivande text till forsar är ofta nödvändigt då man inte bara kan titta på en siffra och gå efter den. Dessutom kan forsar  ändra karaktär betydligt vid olika flöden.

Vår förklaring av de olika forsklasserna:

  • Klass 1: Lätt strömmande vatten. Kan paddlas av nybörjare med rätt instruktioner och utrustning.
  • Klass 2: Lätt fors. Forsande vatten som kan innehålla en del vågor men inga större svårigheter. Kan paddlas av nybörjare med rätt instruktioner och utrustning tillsammans med paddlare med mer vana av forspaddling.
  • Klass 3: Medelsvår fors. Större vågor än klass 2 och kan kräva manövrering då vissa delar kan behöva undvikas, tex valsar. Simmar man ska det inte finnas någon större risk för skador. Kan paddlas av duktiga nybörjare om man tränat några dagar och har erfarna paddlare med sig.
  • Klass 4: Svår fors. Kräver mycket manövrering, är tekniskt utmanande, och/eller innehåller stora vågor och valsar. Finns viss risk för skador vid simning. Paddlas av avancerade paddlare med god forsvana och säkerhetsutbildning är ett måste.
  • Klass 5: Väldigt svår fors. Brant och svårt, saker som innebär fara finns i forsen och ska undvikas. Simning kan innebära livsfara. Paddlas endast av väldigt erfarna paddlare och stora säkerhetsåtgärder.
  • Klass 6: Ofarbart i de allra flesta fallen. Kan eventuellt paddlas av extremt erfarna paddlare i gynnsamma vattenförhållanden med stora krav på säkerhet.
  • Klass 7: Ofarbart.

OBS! Tänk på att det går att skada sig och drunkna även i vatten som inte rör på sig alls. Så ta aldrig en gradering mer än en rekommendation och gör själv en bedömning på plats. Paddla inte över din förmåga och aldrig ensam. Gå på säkerhetskurser och lär dig mera om säkerhet i forsar. Här har vi en artikel om säkerhet för forspaddlare.

Här är en film på engelska som ger exempel på olika forsar och dess gradering:

Corran Addisons graderingssystem

Då det traditionella graderingssystemet är ett ganska trubbigt verktyg så tog paddellegenden Corran Addison fram ett system som skulle säga mer om forsarna och vara mer användbart. Dessvärre blev det aningen för krångligt vilket gjort att paddlare i väldigt liten grad använder sig av systemet. Tanken är i alla fall god och därför väljer vi att ta med systemet här.

Graderingen bygger på samma grund som det traditionella som vi förklarat ovan och försöker gradera svårighetsgrad, farlighetsgrad samt hur exponerad man är vid en olycka. Som exempel kan en fors vara enkel att paddla rent tekniskt men innebära konsekvenser vid en simning och ha väldigt långt till hjälp. Till exempel en å med iskallt vatten långt uppe på ett fjäll långt från vägar där en stukad fot kan innebära stora konsekvenser.

  • Svårighetsgrad (1-10) Hur svårpaddlad forsen är. Hur duktig man ska vara för att paddla forsen. Här vill Corran egentligen inte ha något tak utan man ska kunna utöka skalan vartefter sporten utvecklas. Numera paddlas svårare saker än man gjorde för 30 år sedan och då ska också skalan kunna utvecklas.
  • Farlighetsgrad (1-6) 1 är minimal risk för skada och 5 är stor risk för allvarlig skada. 6 dör du.
  • Exponering (a-c) Denna del hänger ihop med farlighetsgraden, vid skada, hur långt borta är du från hjälp? A – mindre än en timme, B – mer än en timme men mindre än 24 timmar, C – 24 timmar eller mer.

Som exempel skulle Edängeforsen kunna graderas enligt Addisons skala som klass 32a. Inga av våra forsar här i Mellanljusnan skulle graderas med mer än ett A då alla forsar ligger nära väg och vi har nära till hjälp här.